Klockan är nu 03:12. Jag är liiite full fortfarande. Förvänta dig stavfel eller meningar utan mening. Konstigt innehåll. Kanske. Ikväll mötte jag upp Patrik och Co. på stationen. Sedan gick vi till “Sanna”. En tjej från en paralellklass från högstadiet. Som är en kompis till Patrik. Anyway. Diverse drinklekar med kort (“kort-lek”, mina Göteborgs-ordvits-skämt va inte helt uppskattat) och annat skratt och skoj. Sedan till Pustervik och Woody. Trevligt. Ett riktigt bra band spelade. Ingen aning fortfarande vad de hette. Sanna och jag gillade de väldigt mycket dock. Oh well. Jag tyckte nog hon var lite för trevlig. Och gick sedan hem till någon whatshisface. Fan. Samma skit nästan alltid. Först är jag tveksam. Ska jag verkligen gå ut. Brukar ju sluta tråkigt. Jo men ok då. Jag hänger på. Sedan blir det trevligt, sedan hittar jag någon (alltid någon!) att vara speciellt intresserad av. Sedan fiasko. Eller ingenting. Sedan hem på spårvagnen i deprimerat tillstånd. Alltid. Fan. Alltid. Så onödigt. Det är något seriöst fel på mig. Denna gång var det helt oframkallat. Vet inte varför jag helt plötsligt fick för mig att hon var mer speciell än alla andra. Men. Så blev det. Och nu sitter jag här igen. Försöker tvinga i mig lite vatten för att minska den kommande bakfyllan. Deprimerad. Lite. Och tänker på den där tjejen. Va fan. Så onödigt. De finns tusentals. Verkligen. Jag blir intresserad till höger och vänster. Helt meningslöst. Tröttsamt … Oh well. Nu är det ingen som läser så här långt ändå. Så off we go. Sova. Sova kanske ända tills i morgon kväll. Lika bra. Sova till Måndag. Mmm. Woptido. Jag är ju en glad prick. Anyway. God natt världen.



