8
JAN
17:17

En ensam generation?

Jag har blivit medlem på en ny community som heter Stickam. Det är pretty much same same som alla andra communities med den lilla twisten att man kan chatta med sin webcam på så folk kan se dig. På din profil kan vem som helst se dig, om du väljer det. Du kan såklart ställa in så det bara är vänner som får se, bara i vissa åldrar, eller massa andra regler. Det är lite roligt att prata och se folk samtidigt. Självklart så tar det inte många stunder att ana vad dessa möjligheter leder fram till … Japp. Naket, naket, naket. Många är de tjejerna som övertalas till det ena och andra. Det är lite creepy men precis som alla ställen på Internet så jag känner mig nog ganska härdad.

En kväll snubblade jag in i ett “rum” tillhörande en tjej i Australien. Hon var endast iklädd underkläder och heterosexuell kille som jag är så fann jag ju detta högst intressant. Rummet var till bredden fyllt och mitt emellan några riktiga frågor till tjejen så skreks det “HANDBRA!” eller “Show your ass!” och “Plsssssss”. Det tog inte lång tid tills hon gav oss vad vi ropade efter. Vilket fynd denna sida var. Tjejer som flashar till höger och vänster. Lyckan var total … Men efter alldeles för många timmar i samma chattrum så började jag på något vis tycka tjejen var väldigt intressant. På riktigt. Mer än för bara hennes förmåga att visa brösten utan att visa brösten.

Detta var under min julsemester och jag spenderade nästan 48 timmar i ett streck (minus lite sömn) i hennes rum. Men ju fler dagar som gick så visade sig bilden av denna förstörda flicka tydligare och tydligare. Förlorat sin mamma när hon var 9 år, sin syster några år senare. En pappa som nästan aldrig är hemma och en bästis med bullemi. Hon är jättevacker men tycker hon är tjock. Så hon äter och sedan spyr hon. Hon äter, dricker, sover, spyr och visar kroppen i detta rum. Ibland flera saker samtidigt.

En kväll satt och försökte spy framför sin webbkamera på grund utav dåligt samvete efter för många kakor. Men detta stoppade inte killarna att ropa till henne att ta av sig BHn och att visa upp sig. De använde till och med hennes spy som en anledning till att ta av sig. “Dont want to get puke on that bra LOL!”.

50-tal killar skriker “HANDBRA!” eller “Show your ass!” och “Plssssss”. Och får de inte vad de vill ha så blir det “BITCH!” eller “WHORE!” eller “You ugly fat bitch”. Min tidigare lyckliga känsla förvandlades till någon sorts sorg. Och storebrors-känslor som jag inte visste att jag hade strömmade i mig. Jag ville bara slänga ut alla och slå de där fula killarna rakt i ansiktet tills de bad om ursäkt. Den där gruppen som jag ganska nyss varit en av borde dö. Det kändes piss.

Till slut kunde jag inte stå emot så jag författade ett mail till henne där jag berättade allt detta. Vi har skickat lite fram och tillbaka och hon är en så otroligt smart och rolig tjej. Men så fruktansvärt förstörd. Hon vill ha uppmärksamhet och mår bra när killarna säger att hon är sexig. Men sedan när hon lägger sig för att sova så känner hon sig som en använd hora. Jag tror faktiskt att jag nådde fram lite. Även om jag inte förväntar mig några underverk. Men idag så sitter hon där igen men denna gången med undertexten “I am staying in clothes today!”. En liten liten liten seger. Men en seger likaväl.

Jag är dock fortfarande lite ledsen. För hon ser så ensam ut där hon sitter. Vilket gav mig en tanke. Är detta en av de mest ensamma generationerna någonsin? Samtidigt som vi har fler vänner än vi kan komma ihåg? Tusentals mobilnummer, MSN-kontakter, MySpace-vänner, Facebook-bekanta och LunarStorm-fluffar. Men ändå sitter hon där ensam hemma. Vi sitter ensamma hemma. Jag sitter ensam hemma. Det är lite ledsam ibland.

Posted by David